Revolution i Björkarnas stad

I helgen var det norrsken över Björkarnas stad. Ett grönt skimmer fladdrade över himlen där vi stod nere på Rådhusesplanaden och blickade upp. Mitt första norrsken, någonsin. Ganska spännande att vara med om, finns knappast något som kan jämföras med det. Lika spännande som åska, för det skapar också en såndär känsla av litenhet och oförmåga, man inser hur sårbar man är och hur stor världen är, när man ligger i sin säng och ska sova och det brakar till ordentligt så att det känns, ungefär som att vara på konsert där de har skruvat upp basen på max och det vibrerar i bröstet. Då kan man inte göra så mycket annat än att stå och vibrera med i musiken, lika lite som man kan göra när åskan mullrar eller norrskenet fladdrar över huvudet.

Och kallt är det, närmare bestämt bara tre plusgrader när jag cyklade hem från ölen i lördags. Jag var inte riktigt beredd eftersom det hade varit över femton (!) grader på dagen, men sånt är livet i Norrland, oberäkneligt och överraskande, även om det ofta bara följer sin sakta mak framåt utan att bjuda på några större förändringar.

Och så har jag fått en uppenbarelse. Förutom att jag tror mig vilja bli antingen psykolog eller arkitekt kan jag nu tänka mig att bo i Stockholm. Faktiskt. Det trodde jag aldrig att jag skulle vilja, för Stockholm är en stor och farlig stad som tär på själen om man stannar där för länge, och inte minst om man dessutom bor där. Men nu har jag förstått charmen. Jag har insett att det är spännande med storstäder, spännande med en massa torg som man kan gå och upptäcka och spännande med nya platser varje dag. Umeå framstår som en ren byhåla jämfört med huvudstaden. Här händer ingenting jämfört med Stockholm. Och så är tydligen Stockholm vackert också, vilket jag helt har förbisett förr. Så Stockholm blir det kanske en vacker dag. Frågan är bara vad jag ska göra där.

Vad som annars händer i mitt liv är att jag läser om amerikanska och franska revolutionen och om samhällsvetenskap på 1800-talet och dess kamp för att skapa sig en plats i kunskapsvärlden som dessförinnan bestod av enbart naturvetenskap. Det kan tyckas väldigt torrt och eländigt men det är riktigt kul. Jag inser att det jag lärde mig på högstadiet och gymnasiet inte är en bråkdel av vad man borde veta om världen och revolutioner och jag får känslan av att jag kommer förstå mig på världen mycket bättre efter den här kursen. Sannarligen min vän, historia är nyckeln till framtiden!

4 kommentarer

  1. Weeii.. Norrsken är mäktigt. Och du skriver så fint Papelito, jag blir både stolt och rörd! ;-*

  2. granne: men tack :) *rodnar*

  3. Har aldrig upplevt ett norrsken , förstår av dina ord att det måste vara en sagolikt vacker upplevelse. 3 grader plus ?! Det låter som om vintern är på väg, brrr.

  4. gnosan: jag tror att man helst ska va på ett mörkt ställe utanför stan så att man upplever d fullt ut, så blir d ännu bättre :) o ja, vintern e på väg i norrland.. hemma i helsingborg e d fortfarande sommar *lite avundsjuk*

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *