Staden med två ansikten

Helsingborgs Dagblad skrev en artikel om utseendets betydelse i staden, hur viktigt det är att se bra ut när man vandrar omkring på stadens gator. Artikelförfattaren påstod att utseendet hade stor betydelse.

Helsingborg är en stad med många sidor. Det finns gigantiska villor och slitna lägenhetskomplex, industrihamnar och mysiga strandpromenader, vita hus och arbetartegel, breda genomfarter och mysiga kullerstensgränder. Och så vidare. Ofta är det norr mot söder som står, där det är förnämare ju längre norrut man kommer.

Att staden har många olika sidor gäller också stadens invånare. På Söder är det slitna och för stora t-shirts som gäller och på norr är det välskräddade dräkter som används. På Söder luktar det svett och öl och urin och på Norr är det senaste doften från någon känd parfymtillverkare som dominerar. Det finns fattiga och rika, snygga och fula, vänliga och otrevliga, och vem som är vad är naturligtvis upp till var och en att bedöma, om man nu anser det nödvändigt. I HD:s artikel påstås det att helsingborgarna skulle vara modemedvetna och utseendefixerade, kanske rent av fåfängda och lite snobbiga. Och det stämmer säkert in på en del av invånarna. Det gäller säkert de som hänger på de mest populära inneställena och dricker dyra drinkar för att synas, som kör med snygga bilar och har en snygg solbränna. Och i centrum finns det många sådana ställen där sådana människor håller till, vilket innebär att de syns. Men skrapar man lite på den glättiga ytan så upptäcker man att det finns en annan slags invånare också. Det finns den gamla sortens invånare, som inte bryr sig om snygga bilar och välpolerade bardiskar, som istället tar en tura till Helsingör och på tillbakavägen småpratar med allt och alla. Det är invånaren med den breda helsingborgsdialekten som kallar shoppinggatan för Kulla gågata istället för Kullagatan. Med undantag för dialekten så är det fullt möjligt att man kan tillhöra den här befolkningsgruppen utan att vara född i staden.

Den gamla hederliga helsingborgaren är den mogna kvinnan som kör buss, bibliotekarien som är barsk och definitivt de som jobbar i Scandlines butiker ombord. De står för någonting mer än en glättig yta, de går att lita på, de tar ansvar. De är en del av staden, en del av stadens själ, och vandrar inte bara omkring på gatorna i sina nyinköpta kläder av kändaste märket som om staden inte hade någon historia. För den ena gruppen är staden en enda lång catwalk och för den andra är det något helt annat, något mycket mer. De går inte bara ut och dricker mest populära drinken utan de tar gärna en Wiibroe eller Tuborg, för att man alltid har gjort så. De skiter i om det har öppnat en ny bar utan går dit de alltid har gått. Till Dickens på Söder, oftast. Det är där den genuina helsingborgaren håller till. Där räknas inte vilka kläder man har, där cyklar man istället för att åka cabriolet. Det som betyder något är vad man står för, inte vad man har lärt sig genom media att man ska ha på sig. Där lyssnar man inte på senaste hitlåten för att den spelas på radio, utan där lyssnar man på Hasse Andersson för att det är helsingborgskt.

Så lever de två olika folken, sida vid sida, i samma stad. Ytlighetens poppisbarer och stamhaken utgör två olika levnadssätt, två olika världar, på samma sätt som Norra Hamnens vitkalkade fasader står i skarp kontrast mot de rödteglade arbetarkvarteren på Söder och söderut. Nytt möter gammalt, ytligt möter förankrat. Det går att välja. Därför är Helsingborg en bra liten storstad, eftersom den erbjuder så mycket variation. Så om HD publicerar en artikel som påstår att befolkningen är utseendefixerad och fisförnäm, så handlar artikeln bara om en liten del av invånarna, nämligen de som utgör den stylade reklambroschyrsdelen av invånarna, som jag kan bli trött på väldigt ofta. Tyvärr är den genuina helsingborgaren på utdöende, och tror mig, det sitter inte i var man är född, utan i hur man värdesätter olika saker och normer.

> Fler kommentarer till HD:s artikel

2 kommentarer

  1. Papelito!
    det later skramande vad som har hant med gamla hederliga HBG..och ar det ett nytt stalle pa soder som heter Shakespare? ar det intedickens langre…

  2. zarah! hej! kul att höra av dej! jo, det är dickens jag menar..har rättat till det i texten oxå.. oops :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *