Att bli mutad till arbete

Jag läset i DN att ett sabbatsår mellan gymnasiet och högskolan sänker den framtida lönen.

”Även om man kanske blir rik på upplevelser så kostar de tappade åren på arbetsmarknaden i sämre löneutveckling. Det tar åtminstone tio år att komma i kapp lönemässigt för den som väntar med att börja på universitet eller högskola ett år […]”
(Dagens Nyheter, 19 nov 2006)

Om detta har jag några saker att säga. Nummer ett är, att för att detta ska vara ett problem så måste pengar vara det absolut viktigaste i livet. Nummer två är, att för att problemet ska vara tillräckligt stort för att bry sig så måste man vara beredd att göra avkall på väldigt mycket i livet.

Hur kan den med utsikter att få ett jobb över huvud taget tänka tanken att sälja hela sitt liv åt arbetsmarknaden bara för att inte riskera lite mindre lön? Skaffa barn – kostar pengar. Ha semesterledigt – kostar pengar. Bo där man trivs och vill bo istället för att bo där det är billigast – kostar pengar. Allt kostar pengar. Så i slutändan så handlar det hela om hur man resonerar kring de två klassiska alternativen: att leva för att arbeta eller att arbeta för att leva. Och vad gäller den saken får var och en välja vilken falang man vill tillhöra, men lova dig själv att aldrig hoppa över den där drömresan bara för att få några extra sedlar i plånboken, innan du har tänkt igenom konsekvenserna ordentligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *