Jag odlar bearnaisesås

Jag tror att det är repris av Jamie Olivers matprogram igen, där han försöker få brittiska skolbarn att äta mat. Den ene vågar inte smaka på en jordgubbe, den andre tror att sparris är lök. Den tredje får kycklingkött i sin mun och tycker att det smakar illa, den fjärde vill bara äta choklad.

Jag blev lika chockad förra gången jag såg det, över vilka matvanor man verkar ha i det där landet. Och så tänker jag att det är tur att vi i alla fall försöker äta lite fullkornsprodukter där jag bor. Men så tänker jag att det kanske är så att jag också känner igen en förpackning Billys pizza och Gorbys piroger bättre än jag känner igen basilika och selleri. Och då tänker jag att det nog är ganska illa även här i Sverige om de där varumärkena har tagit större plats i våra kök än vad själva råvarorna har.

Färdigbakat bröd, färdiga såser, apelsinjuice, köttbullar, fiskpinnar. Allt är bearbetat på något sätt. Pasta, som ofta tjänar som alternativ till potatis och ris, glömmer man bort att det inte är något som växer på fälten. Det är nästan som att vi har ersatt det som världen egentligen erbjuder med konstgjorda råvaror. Råvaran pulvermos, råvaran bearnaisesås, råvaran pasta.

Nej, man borde skaffa sig ett grönsaksland och leva av det man kan få fram på naturlig väg utan att det skulle behöva behandlas i en fabrik. Det skulle ta en massa tid så klart, att odla och vattna och tillaga, men man skulle nog må rejält bättre. Och så skulle man få ett litet livsprojekt också, istället för att sortera plast- och pappersförpackningar.

Men så kommer Oliver tillbaka efter reklamen och jag känner mig ganska nöjd med min matsituation i jämförelse med de där desorienterade barnen i Storbrittannien, tills de visar ”Du är vad du äter” nästa gång och jag funderar på att köpa bönor och linser.

2 kommentarer

  1. Papelitis! låt nu bli mina fötter!
    Jag såg också programmet och Liksom Du blev jag mycket som Du.
    Ja, du förstår nog va Jag menar.

    Idag kommer en till häst till mig och häromdagen kom en angora-kanin. Någon dag kanske Ankor kommer. Vi får se.
    Jag tror att jag bloggar igen. Men jag är inte helt säker.
    Hoppas flytten går bra. tyvärr hinner jag inte städa bakom din spis, men du ska veta att du alltid har en spis-städning att fodra hos mig när du flyttar någon gång.

    Må Försynen se till dig på alla sätt!
    Klapp och Puss!

  2. frk jonsson: tack för omtanken! jag känner mig trygg när du låter Försynen vaka över mig :) jag får be att önska detsamma åt dig! men vad i all världen ska du med tre hästar till? vad är det för nån? en såndär liten igen? roligt att höra att du bloggar igen för övrigt! det har jag saknat! kram på dej!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *