I tidningsstället över hela landet

Det är dags denna vecka. Tryckeriet förbereder sig. De har skickat ett provtryck till redaktionen och redaktören granskar. I slutet av veckan startar pressarna på riktigt. Under början av nästa vecka skickas de ut. Till blommiga postlådor på landet, till stora postboxar i hyreshus, till vita tidningsställ på Pressbyrån och ett hem till mig. När jag öppnar månadens nummer av Folket i Bild är det på riktigt. Jag har skrivit ett reportage. På riktigt.

Min publiceringskarriär började med hemgjorda tidningar för länge sedan, innan jag ens hade lärt mig skriva. Med låtsastext och färgpennsbilder gav jag och grannen ut en tidning. Den nådde inte så långt, bara inom husets väggar. Sedan höjde jag ambitionsnivån och när vi skaffade dator hemma 1994 började jag ge ut tidningar i fem-sex exemplar. Det tog en väldig tid att skriva ut på vår trilskande bläckstråleskrivare kan jag lova. Men jag kämpade och tidningen kom ut en gång i månaden under några år.

Därefter startade jag en hemsida för hembyarna, med nyheter, bilder och intervjuer. Besökaren kunde också läsa om byarnas historia och några av historieartiklarna fick jag publicerade i det lokala reklambladet, Ödåkrabladet. Det handlar inte om några journalistiska mästerverk, men idag förstår jag varthän det bar.

Dit jag är idag. Med mitt första riktiga reportage publicerat i Folket i Bild. Nu måste jag stanna till på varje Pressbyrå jag passerar för att kolla in mitt namn. Titta och bläddra, insupa att det är jag som har skrivit och fotat. Och samtidigt undra om det är så journalister gör. Är de så egocentriska att de tittar på sitt eget namn i tidningen och blir lite varma inombords? Eller är det bara i början man gör det? Den som skriver får se…

7 kommentarer

  1. Grattis! Jag visste att det skulle bli något riktigt stort av dig en dag:) Ser fram emot att läsa reportaget. Vi hörs och lycka till med nästa projekt./ Niclas

  2. sockerkakan

    Sanna min ord, skånepåg från ramlösa! repotaget kommer göra succe ska du se… jag tycker att det var bra iaf :)
    hoppas att du lever o mår bra nu när du har blivit en aning egocentrisk, eller hur var det?! själv kämpar jag på med uppsatsen, har en träff imorn med en person uppe i högsta ledning, håll tummarna min vän! Ta hand om dig, lycka till med nästa repotage! Stor kram, ps. D hälsar!ds.

  3. niclas: hehe, riktigt stort.. ja, alltså, det är ju ett reportage iaf :)

    sockerkakan: tack för att du tror på mig :) o egocentrismen gör susen, alla mår bra av egocentrism :) lycka till med dina samtal med dina intervjupersoner! hälsa tillbaks till D vetja! kramar

  4. Med din starka entusiasm har din passion vuxit och tagit plats. Det finns en sak som jag inte sagt till dig: men då du bodde här i umeå så såg jag upp ill dig. Ditt sätt att handskas med livet, plugget och med att vara sig själv. Du är en bra förebild som har ett hjärta fyllt med så mkt värme, gäldje och kärlek. Jag är stolt över dig men visste å andra sidan att Du av Alla skulle vara den som skulle komma upp på toppen! Keep up the good work!

  5. lolo: *rodnar* vilket smicker! :) tack :) men än är jag inte på toppen, har bara fått ett reportage publicerat :) kram!

  6. Hej vännen.
    Gud vad härligt allt låter. Praktik och artikel. Grattis, grattis! Hoppas allt är bra med dig. Kram

  7. cissi: hej och tack! roligt att du har vägarna förbi :) allt är bra med mig, hoppas det är bra med dig också och att du trivs någorlunda med livet i gbg. kramar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *