26.4.2009
kl 21.07
När våren nalkas i alla helsingborgares favoritskog blir marken alldeles vit. Små blommor från underjorden tränger genom lager av mark och mylla innan deras smala stjälkar når ljuset och så småningom lyckas skapa vita blad som riktar sig mot solen. Sida vid sida, tusentals, miljontals står de i slutet av april, räddar våren och inviger sommaren.
Det kan verka töntigt eller tantigt. Men faktum är att vitsippor är något alldeles särskilt. Jag har inte sett dem på fem år. I Norrland fanns ingen vår, bara vinter och halvsommar. I Stockholm fanns ingen bokskog. Och ingen riktig vår utan en ordentlig matta av vitsippor.
Men nu är årets obligatoriska besök i vitsippsskogen avklarat. Jag har beskådat kraften från underjorden.
VN:F [1.8.1_1037]
21.4.2009
kl 22.27
Tre dagar i Stöten med sol, lite folk i backen och fart på skidorna. Om någon hade frågat mig för tre år sedan om jag ville åka skidor hade jag sagt nej. För den som inte kan åka och är över 20 år är det inte lite pinsamt att ställa sig i backen på skakiga ben och bångstyriga skidor som bara vill köra i kors.
Det gäller att komma över pinsamhetskänslan. På andra sidan av den väntar en helt ny värld. På andra sidan susar man förbi granarna så att snön sprutar. Man hör ljudet av valla som glider över snö. Hård snö skrapar, pudersnö knakar, våt snö slaskar.
Känslan när man vågar köra lite fortare nerför är obeskrivlig. När man väl vågar göra det inser man att man måste tillbaka till skidbackarna snart igen.
VN:F [1.8.1_1037]
07.4.2009
kl 21.45
Finansoro. Lågkonjunktur. Recession. Svacka. Kris. Oavsett vad man kallar fenomenet lägger Det sig som en kletig, stickig, kvävande filt över landet.
Folk förlorar jobbet, är oroliga för att förlora jobbet eller ser sina arbetskamrater förlora jobbet. Det ska sparas pengar och dras ner på saker. Sommarvikarier är en sådan sak. Jag är en sommarvikarie. Alltså blir det inget sommarjobb på Helsingborgs Dagblad. Det var min plan.
Nu vet jag inte vad min plan är riktigt. Kanske att vänta. På att någon ska dra bort filten och släppa till lite syre åt oss som ligger här under och är nerklibbade på marken. Dra bort och lyft upp oss. Det är inte okej att lägga den där filten just när jag är färdigutbildad.
Tack och lov finns Systembolaget. Det är dit människor vänder sig i kristider. De skramlar slantar för att ha råd med en Renat. Jag räknar deras skramlade slantar och gör mig en hacka på det. Det blir andra året på Systemet och jag trivs där. Annars hade kvävfilten varit outhärdlig.
Den försegar människor, gör dem oroliga och okreativa. Den spänner nackmusklerna och ger spänningshuvudvärk, skapar magproblem i tv-soffan på helgen.
Men som med alla filtar. När morgonen kommer är det dags att dra undan den, oavsett hur mörkt det har varit där under. Jag längtar efter morgonen och vad som finns där ovanför. När morgonen kommer ska jag bränna upp filten och alla loppor som bor i den.
VN:F [1.8.1_1037]
Agnetha - Underbart. Johan saknar vitsippor som enligt honom visst finns i ...
Patrik Pettersson
glädje
ångest
hat