28.05.2009 23.59
Dagen före avslutning och köerna ringlar på motorvägen. Under en mörkgrå himmel sitter en reportageklass ombord på en röd buss. Efter två år är detta den sista färd de gör tillsammans.
Två år på folkhögskola och man lär känna sina klasskamrater ganska väl. Vi skojar om att sätta upp en sketch där vi härmar varandra, för så många timmar har vi suttit i samma klassrum att vi kan varandras kommentarer utantill. I morgon är det avslutning och vår lilla familj finns inte längre.
Den sista gemensamma färden går till Sandhamn. Från bryggan längst ute på Värmdö driver färjan fram över ett hav täckt av ringar efter regn. Förbi kala kobbar och sommarstugebevuxna öar seglar vi, lägger till några sekunder vid några av dem.
Under två år hinner man både att älska och hata samma personer. Några av dem har jag umgåtts mer med, andra knappt alls, men majoriteten har jag delat två år med. Alla satt vi lika nervösa i skolbänken första dagen, undrande över vad som komma skulle. Vi flyttade in på internat, fikade tillsammans, åt lunch, spelade gitarr, hade yoga, morgonjoggade i skogen, gick på studiebesök och kritiserade varandras texter. Och någonstans under vägen gick tiden och vi lärde känna varandra.
När vi dukar upp picknicken på klipporna vid Sandhamns kust skiner solen mellan två stora moln. Några varma solstrålar hittar ner till 14 personer på klassutflykt. Den här ön är en av de yttersta i skärgården och bortom den allra sista gungar havet mer än det guppar. Lärare L bjuder på kycklinglår och paj.
Efter i morgon går vi inte längre i samma klass. Två års vardag är inte längre vardag utan ett minne i var och en av oss. Det finns många i klassen jag kommer att sakna mycket. Alla i klassen kommer jag att bevara som bra minnen.
Tollare folkhögskola och mina reportagekamrater – tack för alla skratt ni har gett mig! Det är nu det gäller.
2 kommentarer »
22.05.2009 18.30
Personalchefen på HD ringde. Han hade tre veckors föräldraledighet att fylla på redaktionen i Helsingborg i sommar. Ville jag jobba? Om!
Jag har fått mitt livs första journalistjobb. Tre veckor är tre veckor, och i lågkonjunkturens år är det väldigt bra tycker jag. Jag hoppas naturligtvis att det blir mer framöver, men även om det inte skulle bli det, om det är här karriären tar slut, så har jag i alla fall varit arbetande journalist en gång i mitt liv.
På sätt och vis kan man säga att jag har nått dit jag ville nå. Frågan är då bara vad man ska göra resten av livet?
Den 20 juli sätter jag min lilla fot på den stora redaktionen i Helsingborg. Resten av sommaren jobbar jag på Systemet.
7 kommentarer »
18.05.2009 21.23
I Indien och Nepal finns det träd där det växer tvättmedel. Nästan så fantastiskt att man inte tror att det är sant, eller hur? Och här på bloggen blir det nästan intresserekord av kommentarerna att döma. Många är förvånade och nyfikna.
Och nu kommer sanningens stund. Jag har tvättat fyra maskiner med tvättnötter i stället för vanligt tvättmedel.
Fem-sex nötter i en liten påse. Sedan är det bara att sätta igång tvättmaskinen som vanligt. När nötterna blir varma av vattnet utsöndrar de sin naturliga såpa. Och resultatet är lovande. Det luktar nytvättat och verkar ha blivit rent. Jag kan inte se någon skillnad mot hur det skulle sett ut med tvättmedel.
Så släpp in nötterna i din tvättmaskin också. Låt naturen sköta din smutstvätt. På ekologibutiken Gryningen i Stockholm kostar ett kilogram 165 kronor. De går också att beställa över internet, bland annat på tvaleriet.se.
5 kommentarer »
06.05.2009 23.17
“Varför använder inte fler det om det är så bra?” frågar C mig. Och det är den frågan jag ställer mig själv. Jag har inte svaret. Jag vet inte ens om det är så bra än, det är bara vad jag har hört. Men jag ska ta reda på det.
Jag har köpt ett kilogram tvättnötter. Det är naturligt tvättmedel och växer av sig självt, helt okemikaliskt. Dem stoppar man i små tygpåsar och lägger bland tvätten i tvättmaskinen. Sedan ska det bli rent. Skillnaden mot konventionellt kemitvättmedel är att det inte luktar något efteråt, sägs det. Så om man vill ha lite kemisk doft får man tillsätta det på konstgjord väg.
Än så länge är tvättkorgen ganska tom, men när dagen T närmar sig ska jag sätta de små skrumpna växtdelarna på prov. Och om de är så bra att de tvättar lika rent som kemitvättmedel, varför använder inte fler dem då?
10 kommentarer »
Patrik Pettersson
Vad fint Patrik, dina bloggtexter är verkligen fina. Jag gillar bilden också, fina färger i den. I’m gona miss ya! :D
Har idag fattat att din C läser min blogg. Haha, tänk att jag inte fattat det innan :P
Kram!!
Carro: Tack! :) Jag kommer att sakna din rosahet också…