Pusselbitar

100313

Det är verkligen viktigt att reflektera över sitt liv. Denna helg är nog första gången sedan jag satte nyckeln i låset på min nya lägenhet. Det har varit färgen på väggarna, modellen på soffa, träslag i köksbordet, hårdhet på madrasser, formen på tallrikarna, som har ockuperat mitt tänkande.

Men nu väntar jag. På min soffa. Och i väntan på ytterligare materialism har jag en stund över att fundera. Över var jag är och vart jag ska. Var jag har varit och vad jag vill.

I huvudet finns en bild av det perfekta livet, när man känner att det är precis som man vill ha det, alla pusselbitar på plats. Inte så att det blir tråkigt och förutsägbart, utan mer att man känner att man får det man behöver.

Några av de pusselbitarna är på plats, andra saknas. Det här är första gången jag bor på riktigt på en plats. Jag har flyttat tillbaka till Helsingborg för att permanentbo. Det är alltså nu pusselbitarna ska falla på plats.

Och allt jag har hunnit tänka på sedan nyår är att städa balkongen, fylla på spolarvätska, montera ikea-möbler och köra till jobbet. Kanske dags att se över pusslet, ta tag i mig själv och foga pusselbitarna på plats, innan jag blir gammal och bitter och ångrar att jag aldrig gjorde det.

3 kommentarer

  1. Det är inte alltid så enkelt att få ihop pusslet.
    Tycker du är på god väg

  2. vilka bitar saknas? en liten liten bit av sthlm? jag vill att du ska komma och hälsa på snart! så kan vi promenera i vårsolen och spela massa gitarr!

  3. Mamma: Tack för uppmuntran :)

    Malin: Ja, en liten bit av Sthlm hade gärna fått ligga i närheten av Hbg. Jag ska komma upp snart, lovar! :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *