Gift för livet

29.6.2010 kl 21.45

100629

Att P skulle bli en av de första i det forna kompisgänget att gifta sig var inte väntat. Men i bland är de som väntar, också de som missar tillfället när det ges. Och på ett sätt var det ett uppvaknande för oss andra. Hallå, ni är inte unga längre. Ni kan skippa förändra världen-attityden, lägga ner de sena utekvällarna, börja titta på På spåret utan att skämmas. För de söta ungdomsåren är slut.

Att gifta sig är verkligen Det stora beslutet i livet. Det är inte som att skaffa ett jobb, göra en resa, köpa kläder eller investera i aktier. För jobb kan man byta, resor kan man avboka, kläder kan man skänka till Myrorna, aktier kan man sälja med förlust. Men en äkta fru är inget man säljer, skänker eller avbokar. Hon är där, hela livet, tills döden eller skilsmässan inträder.

Och att skilja sig är kanske än mer tragik än att aldrig ha gift sig. Eller är det bara vi som aldrig har stått med ett livslångt äktenskap framför oss som säger så?

Hur som helst verkar P lycklig och glad, och det är ju det som är meningen med giftermål och äktenskap. Så jag önskar honom och L all lycka i världen!

För min del undanbedes alla dessa hundratals frierimejl som brukar skickas till mig i sådana här sammanhang.

VN:F [1.8.1_1037]