Stunder i snö

Oändlig himmel över mjukknarrande sluttningar när våren närmar sig är gudomligt. Vindstilla. Några plusgrader. Folk har knappt vaknat i sina stugor. Jag tar liften i tysthet.

Känslan på toppen, vänder skidorna mot dalen, känner kraften från backen. Låter dem glida snabbare och snabbare, vinddraget i öronen. Böjer knäna, lutar åt vänster, får en perfekt avvägd sväng. Lutar åt höger, låter undersidan sladda lätt mot snön för att bromsa när lutningen tilltar, men bara tillräckligt för att kunna fortsätta.

Solen strålar värmande medan skidorna löper över nypistade skidbackar med ett stänk av skare från natten. Tittar mot träden vid sidan och ser dem susa förbi.

Så för stunden, kan jag styra vart jag vill. Ett ögonblick av soldränkt och vitglimrande frihet. Och allt därefter blir så mycket bättre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *