Inspiration kommer sent

Jag har undrat varför jag inte har varit så inspirerad och kreativ på sistone. Inte skrivit så många inlägg här, inte planerat några framtida böcker, inte spelat på min gitarr. Nu är klockan närmare ett på natten och jag har funderat. Till och med funnit svaret.

Konklusionen är – jag har lagt mig för tidigt. För inspiration kommer alltid när jag har uppnått ett visst mått av utmattning.

Inte den typen av utmattning som man upplever på morgonen, när ögonlocken klibbar mot varandra och det är omöjligt att avgöra om klockan är fyra eller fem för att man är yrvaken och slutkörd. Den typen är snarare kontraproduktiv, det enda man vill då är att somna om och glömma alla som helst ansatser att skapa något som helst i världen.

Och inte blir det bättre under förmiddagen heller. Morgontröttheten håller i sig och tynger fortfarande sinnet. Lunch och eftermiddag likaså. Då, precis när det börjar susa i hjärnan av goda tankar, slår en ny form av trötthet till, som säger att man redan har varit igång ett bra tag och att det är dags att ta en paus. En lång paus, gärna hela eftermiddagen.

Sedan är det kväll och man ska laga mat, äta, diska, kanske träna och ordna praktiska ting i livet som att fixa nya ugnsplåtar och mata katten. Inte heller något vidare bra för nyskapande processer i hjärnan.

Så nej, inte alls den utmattning som inträder under någon av dessa delar under dagen. Utan den kreativa utmattningen kommer först senare på kvällen, alltid efter att det är dags att lägga sig.

Det är först då som kreativiteten och inspirationen sänker sig som en pånyttfödelse i kroppen. Den skänker nya tankebanor, nya insikter, nya förhållningssätt och åsikter. Den sammanfattar, ser samband och drar slutsatser. Kanske är det en kombination av utmattning och samlade hjärnprocesser från dagen som samverkar för att uppnå detta stadium, vad vet jag? Det enda jag vet är att det ofta fungerar.

När jag pluggade var jag ofta uppe länge. Det var sällan jag behövde gå upp 6.45 för att hinna till lektionerna, i alla fall inte på universitetet i Umeå eller på folkhögskolan i Stockholm där jag pluggade journalistik. Där var de sena kvällarna och nätterna regel. Och jag minns att kreativiteten var stor, mycket större än nuförtiden. Och jag saknar den.

Egentligen är det ett oerhört slöseri att lägga sig just när kreativiteten inträder. Jag tänker att det är många tankar som världen skulle kunna dra nytta av som bara försvinner in i sömnen och aldrig kommer ur den igen. Och jag är förmodligen inte ensam om att omedvetet begrava dem i sängkläder.

Kanske skulle vi införa en inspirations- och kreativitetsdag varje vecka, då det var tillåtet att vara uppe så länge man vill och så länge tankarna flödar. Jag hade inte bangat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *